Jag kan inte förklara med ord. Men ni vet redan, jag litar så himla mycket på honom. Säg inte att det är fel att lita 100% på en kille, för Robin är en kille man kan lita på. You dont know him..

Inatt. Han har aldrig varit som han var inatt. Han släppet inte taget om mig, han höll mig tätt intill och kramade mig hela tiden. Han låg och kollade mig i ögonen minut efter minut och när jag vände bort blicken tog han tillbaka mitt ansikte så vi kollade varandra i ögonen igen. Jag somnade i hans famn, för han vägrade släppa mig och vända sig om som han alltid brukar egentligen. När jag blundade, kunde jag öppna ögonen efter någon minut och han låg fortfarande och såg på mig och log. Världens vackraste leénde har han. Men det som berörde mig mest, både på gott och ont, vad när han såg mig i ögonen, efter att vi varit tyst så länge, han såg mig in i ögonen riktigt djupt jag kan inte förklara känslan, och sedan "jag älskar dig." Det första jag tänkte var varför han säger så, varför han beter sig så här, är det för att vi varit ifrån varandra så länge fast vi egentligen velat vara nära varandra? Eller är det för att han tog det här som en sista dag att vara nära mig, och sög åt sig så mycket han kunde för att inte missa en sekund med mig? Eller har han ändrat sig om vad han vill? Vi skulle bara vara vänner sa vi. Att vi sov tillsammans inatt skulle inte påverkar våran vänskap och vi skulle fortsätta vara vänner som tidigare. Varför skär han då upp sår i mig, säger saker som betyder så mycket för mig om han sen tänker återgå till det normala? 
Och aldrig i hela mitt liv, har orden varit så äkta som när han sa dom till mig. Jag kan inte beskriva, men dom tre orden kom ifrån hans hjärta och jag tvekar inte en sekund på att han menade det. Jag sa att jag älskade honom tillbaka. Jag vet att jag gör det innerst inne. Även om jag viskade orden, som om jag vore rädd för att uttala dom, så sa jag det tillbaka. För ingen, ingen har någonsin betytt så mycket som Robin gör för mig idag. Med handen på hjärtat.